Evallens Chocolate Hyzz
Ulla Stranz med sina båda kelpies Evallens Chocolate Hyzz (vänster) och SLCH Jejmic's Pepe
22/11-03 Godkänd tjänstehund (bevakning)
Grattis!!!!
Hyzz är också en duktig vallhund och gör allt för att matte ska hänga med i svängarna.
Ulla kommer här att berätta om sig och sina hundar
För knappt 8 år sedan kom mitt livs stora vändpunkt. - Jag blev kelpieägare! När sen träningen gav stor utdelning i form av lydnadschampionat, elitspår och bevaknings- SM blev jag dessutom träningsidiot. Därför övertygades jag lätt av Ewa att jag kunde klara av att ha 2 kelpies. I början av maj 2001 valde jag ut HYZZ
och sen kom en enda lång nedräkning tills hon kom hem till oss. Redan tredje dagen i Värmland traskade hon med Pepe och mig genom kohagen till sommarstugan - och tog skräckinjagande språng mot 20 bligande kor!
När hon var 13 veckor var hon med på valläger hos Lisbeth och Sören och fick träffa deras får. Orädd och nyfiken sprang hon runt dem i hagen.
Hemkomna igen la jag första spåret och det gick strålande. I höstas klarade hon appellen med fin- fina poäng. Numera tar hon spår, som legat 4- 5 timmar med allehanda apporter och är uppflyttad till högre klass. Det är bara en kedjestump som
hon idiotförklarar som apport tills hon förstår, att den också ingår i spårarbetet. Elsladdar, patronhylsor, plastlock och naturpinnar tycker hon är mer normalt.
På lydnadsplanen har hon hittills gått mycket bra. Vi är klara för elitklass
och jag ser med spänd förväntan fram mot höstens tävlingar.
Under senhösten och vintern har vi inte tränat stort mycket mer än kryp och det på mattan i hallen. Nu kravlar hon fram på magen och ser ut som en simmande mink. Vintern har däremot ägnats åt diverse cirkuskonster: vinka, ”kan du skälla”, rulla runt, ligga på sidan, balansera på nosen (har du sett en kelpie titta vindögt!!!?), apportera allt omöjligt t ex ryggsäcken och klädkorgen. Numera är hon med och städar dvs plockar alla småprylar från golvet i en korg. Hon besegras enbart av ”storebror” Pepe i sjömansspel och jag har bestämda planer på att lära henne åka skateboard... Hon klarar emellertid inte att
jag tränar ”storebror” utan hoppar då helst upp på min rygg för att få vara med, om jag inte bundit fast henne.
Ja, Hyzzan är otroligt träningsvillig och lika otroligt ivrig. Inför sändandet till rutan, hoppen och apporteringarna ”sitter” hon i luften och väntar på mitt kommando. Risken för ”tjuvning” finns ju, men hellre det än ett segt tempo. Tempot är också lite för mycket på topp, när vi kör agility, men det jobbar vi på och eftersom hon är så lyhörd för mina önskningar, tror jag att vi ror iland det också. Klarade vi att få bort skottskräcken, som hon fick när hon sin första nyårsafton rusade ut i trädgården efter mig, så klarar vi nog det mesta! Inom den närmaste månaden väntar anlagsprov för tjänstehundsutbildning. Min dröm är att få utbilda henne i specialsök, så håll tummarna för oss!
Hurra-för-kelpie-hälsningar från
Ulla, Pepe och Hyzz
